Skolan som politisk organisation, 4 uppl

Bok
Vi säljer ej till elever/privatpersoner, läs mer här Vi säljer ej till elever/privatpersoner, läs mer här
Produkt

Styrningen av skolan sker i ett spänningsfält mellan stat och kommunala och enskilda huvudmän, och mellan politiker och de som arbetar i skolan. Staten bestämmer de övergripande målen för skolan, men det är huvudmännen som ansvarar för genomförandet av skolpolitiken. De statliga politiska målen är ibland svåra att tolka och genomföra i den lokala skolmiljön där förskollärare, lärare och rektorer har professionella uppfattningar om vad som kännetecknar en god skola. Den politiska agendan förändras dessutom ständigt: myndighetsmål eller marknadsmål, integration eller mångkulturalism, utvecklingslära eller kreationism? Resultaten av styrningen ovanifrån blir därmed att lokala och varierande praktiker och rutiner utvecklas för att skolprofessionerna ska ha riktlinjer för sitt vardagliga arbete och för att de ska veta hur olika situationer bör hanteras.

Skolan som politisk organisation belyser dessa frågor i den samtida skolpolitiken tillsammans med historiska tillbakablickar och framåtblickande diskussioner. Boken ger exempel på värdekonflikter som kan uppstå i skolan och visar på strategier som används för att hantera dessa konflikter. Sammantaget är boken en bra introduktion till området för studenter på lärar- och rektorsutbildningarna, förskollärare, lärare och rektorer, politiker i stat och kommun och andra med intresse för skolfrågor.

I den fjärde upplagan har analysen av skolpolitiken uppdaterats och boken är kraftigt omarbetad. Denna upplaga innehåller bland annat ett nyskrivet kapitel om marknadsstyrning i skolan. Författarna är Paula Blomqvist, Anders Fredriksson, Maria Jarl, Hanna Kjellgren, Daniel Nordholm, Sofia Persson, Jon Pierre, Ann Quennerstedt, Fredrik Sjögren och Wieland Wermke.

Maria Jarl är universitetslektor i utbildningsvetenskap vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.

Jon Pierre är professor emeritus vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs Universitet. 

Paula Blomqvist är professor i statsvetenskap och verksam vid statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. 

Anders Fredriksson är legitimerad gymnasielärare och filosofie doktor i samhällsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning, Göteborgs universitet. 

Hanna Stafhammar Kjellgren är filosofie doktor i statsvetenskap och verksam på Högskolan Väst som kvalificerad utredare. 

Daniel Nordholm är docent i pedagogik vid Uppsala universitet med inriktning mot pedagogiskt ledarskap. 

Sofia Persson är docent i sociologi och lektor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet. 

Ann Quennerstedt är professor i pedagogik vid Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet. 

Fredrik Sjögren är filosofie doktor och lektor i statsvetenskap vid Högskolan Väst, där han undervisar på internationella programmet för politik och ekonomi. 

Wieland Wermke är professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet. 


 

  • Artikelnr: 51109787
  • Sidor: 224
  • Upplaga: 4.1
  • Utgivningsår: 2024
Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

1. Decentralisering, styrning och värdekonflikter i skolan 11
Maria Jarl & Jon Pierre
Ett institutionellt perspektiv på skolan 15
Den nya lärarrollen 19
Styrningen av skolan 20
Om vår forskning och den här boken 23
Kapitlen i boken 26
Referenser 28

2. Skolans organisation och styrning 31
Maria Jarl, Hanna Stafhammar Kjellgren & Ann Quennerstedt
Det svenska skolsystemets organisation 33
Styrningen av svensk skola 38
Juridisk styrning 39
Ekonomisk styrning 47
Ideologisk styrning 51
Utvärderingsstyrning 57
Avslutande reflektioner 62
Referenser 65

3. Marknadsstyrning i den svenska skolan – varför och vilka blev effekterna? 71
Paula Blomqvist
Bakgrund – kraven på valfrihet 72
School choice-rörelsen 76
Den svenska friskolereformen 79
Friskolereformens effekter – ett ännu ofullständigt kunskapsläge 84
Sammanfattning 93
Referenser 96

4. Lärarkåren som aktör på utbildningsarenan 103
Sofia Persson
Lärarkåren utifrån en yrkessociologisk ansats 104
1840–1940-tal: En lokalt förankrad folkskola och lärarkårens politiska framtoning 108
1940–1980-tal: En centraliserad skola – lärarkårens fackliga agerande förstärks 110
1980–2000-tal: Decentralisering – lärarkårens professionella framtoning tilltar 113
2000–2020-tal: ”Mer av allt” – lärarkårens stratifiering och samgående 117
Lärarnas villkor, projekt och skolans organisation 125
Referenser 126

5. Rektorers arbete och autonomi 131
Maria Jarl, Daniel Nordholm & Wieland Wermke
Några teoretiska utgångspunkter 134
Rektorn i den mål- och resultatstyrda skolan 135
Rektorernas professionella projekt 139
Uppdrag samverkan 144
Lojalitetskonflikter? 146
En komplex roll 151
Referenser 153

6. Läraryrket och den politiska styrningen av skolan 157
Anders Fredriksson
Lärares förhållningssätt till sin myndighetsutövning – ett empiriskt exempel 158
När skolpolitik blir skolpraktik 164
Den politiska styrningen av lärarna 168
Konsekvenser av en motsägelsefull politisk styrning av läraryrket 176
Referenser 179

7. Att kategorisera och konstruera verkligheten i skolan 183
Fredrik Sjögren
Något om styrdokumenten 186
Lärare mellan Skylla och Karybdis 188
Kort om evolutionsteori och vetenskapsfilosofi 195
Reell skolpolitik skapas 196
En individualiserad skola 204
Referenser 207

Epilog 209
Maria Jarl & Jon Pierre
Skolan, ett svårskött pastorat 210
Vägen framåt – två modeller 214
Referenser 219