Barnfattigdom 2 uppl
Barnfamiljers och professionellas perspektiv
Produkten har utgått. Använd gärna menyn eller sökfunktionen för att hitta det du söker.
Nästan vart tionde barn i Sverige bor i en familj med så låga inkomster att det inte täcker boendet och de nödvändigaste levnadsomkostnaderna. Det innebär både materiell fattigdom och risk för socialt utanförskap. Hur påverkas barnen och hur agerar välfärdsstatens aktörer när barnfattigdom hamnar på deras bord?
Att tillämpa ett barnperspektiv och ta hänsyn till barns bästa när olika regelverk krockar är ett återkommande dilemma för myndigheterna i arbetet med barnfamiljer som har ont om pengar. Den här boken ger exempel på det svåra i att uppfylla lagens krav, men också på hur barns rättigheter kan stärkas när familjer behöver ekonomiskt stöd. Författarna belyser barnfamiljers möten med skolan, Försäkringskassan, socialtjänsten, förvaltningsrätten och Kronofogdemyndigheten.
Varje kapitel i boken avslutas med diskussionsfrågor för att uppmuntra till reflektion över hur myndigheters beslut påverkar barn som lever i fattigdom. Barnkonventionen är nu svensk lag. Får barns bästa mer tyngd i ärenden om ekonomiskt bistånd? Lyssnar socialtjänsten mer på barnen i sina utredningar och beslut?
Boken vänder sig till universitets- och högskolestudenter, liksom till alla som i sin yrkesroll möter barnfamiljer som lever i ekonomisk utsatthet. Den är också en kunskapskälla till var och en som är politiskt eller ideellt engagerad i samhällsfrågor.
Författarna har lång erfarenhet av utbildning och forskning inom sociologi och socialt arbete. En stor del av boken bygger på deras forskningsprojekt.
Stina Fernqvist är biträdande lektor i socialt arbete vid Centrum för socialt arbete, som är en del av Sociologiska institutionen vid Uppsala universitet. Hennes primära forskningsintresse är ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer samt hur välfärdsstaten hanterar denna utsatthet.
Marie Flinkfeldt är biträdande lektor i socialt arbete vid Centrum för socialt arbete, som är en del av Sociologiska institutionen vid Uppsala universitet. Hon forskar om hur olika sociala problem hanteras och bemöts inom välfärdsstaten, särskilt inom socialförsäkringen. Hennes forskning har bland annat behandlat ohälsa och ekonomisk utsatthet i barnfamiljer.
Elisabet Näsman är professor emerita i sociologi vid Sociologiska institutionen, Uppsala universitet. Som barndomssociolog är hennes inriktning barns rättigheter och aktörskap. Under senare år har hon haft fokus på utsatta barns delaktighet i möten med professionella.
Christina Ponton von Gerber är legitimerad psykolog och har forskat om betydelsen av arbetslöshet och vardagsekonomi för barn och deras föräldrar i familjen, men också i mötet med förskolan, skolan, socialtjänsten och andra myndigheter.
- Artikelnr: 51102696
- Sidor: 264
- Upplaga: 2.1
- Utgivningsår: 2020
