Gästskribent Iaa Hedin: Psykologi enligt Gy25 – från planering och undervisning till bedömning

Gy25 innebär flera viktiga förändringar i psykologiämnet – både i innehåll och i hur elevernas kunskaper ska bedömas. Iaa Hedin, lärare och aktuell som författare till de nya läromedlen Tankar, känslor och beteenden för psykologi nivå 1–3 enligt Gy25, delar här en genomgång av hur du kan tolka ämnesplanen och omsätta den i din undervisning, steg för steg. 

Vad förändras i psykologiämnet i Gy25?
Bland gymnasielärare runt om i landet pratas det mycket om Gy25. Vissa nivåer har startat och andra kommer att starta till höstterminen.

Det är inte så konstigt eftersom psykologiämnets syfte, mål och centrala innehåll genomgått stora förändringar. Betygskriterierna skiljer sig också från den gamla ämnesplanen. Vad innebär detta för vår undervisning, bedömning och betygsättning?

Syfte och centralt innehåll – grunden för din planering
Vi tar det steg för steg och börjar med innehållet. Skolverket ger tydliga instruktioner om vad som ska ligga till grund för en lärares planering och genomförande av undervisningen i Så använder du ämnesplanerna i Gy25.

 ”Syftet och det centrala innehållet för nivån är i fokus vid planering och genomförande av undervisningen …”. Det är alltså viktigt att ta till sig syftet och det centrala innehållet.

Avsnittet om syftet med psykologiämnet avslutas med fem punkter som är målet med ämnet och därmed också målet för din undervisning. 

Det centrala innehållet blir mer styrt
Det centrala innehållet i psykologi består av ett antal punkter, lite olika i antal beroende på nivå, fördjupning eller tillämpning. Merparten av dessa punkter lyfter själva innehållet i undervisningen. Gy25 har inneburit att innehållet i våra ämnen blivit mer styrt. 

”Undervisningen i ämnet psykologi … ska behandla följande centrala innehåll:” och så listas ett antal punkter utifrån att psykologiämnet är ett vetenskapligt ämne. Vi vet numera vilka kognitiva processer, beteenden och sjukdomar vi ska ta upp på respektive nivå. 

Detta innehåll finns på ett nytt och spännande sätt i de två läromedlen Tankar, känslor och beteenden för psykologi nivå 1 respektive nivå 2 (och snart nivå 3).

Vad ska eleverna göra med innehållet?
Till sist följer punkter som berättar vad eleverna ska göra med innehållet.

Nivå 1–3:
- ”Reflektion över psykologiska frågeställningar utifrån en helhetssyn på människan.
- Reflektion över samt kritisk granskning och jämförelse av olika psykologiska principer och processer.”

Ett genomgående fokus på reflektion och källkritik
I kommentarmaterialet till ämnesplanen för psykologi tydliggörs att punkterna ” … ska betraktas som ett övergripande inslag som ska genomsyra hela ämnet.”

I läromedlen Tankar, känslor och beteenden tränas eleverna löpande att jämföra, granska och reflektera med hjälp av uppgifter, som även kan ligga till grund för bedömning av eleverna. 

Från undervisning till betyg – vad styr bedömningen?
Så långt om innehållet i ämnet, men hur ska vi bedöma eleverna och sätta betyg? Enligt Skolverket ska syfte och centralt innehåll användas vid planering och genomförande … ”medan det vid betygssättningen är betygskriterierna som utgör utgångspunkten.”

Aktiva verb som stöd i bedömningsarbetet
Vid betygsättningen gäller det att ha genomfört ett antal bedömningsuppgifter, så att betyg kan sättas. Hur formulerar och konstruerar man dessa som lärare? I betygskriterierna finns ett antal ”aktiva verb” och dessa underlättar enligt forskningen både bedömningsdesign och en rättssäker bedömning. På nivå 1–3 är dessa aktiva verb: visa, redogöra, jämföra, granska och värdera.

Eleverna ska kunna visa sina kunskaper, men hur? Jo, genom att redogöra för psykisk hälsa/ohälsa och jämföra, granska och värdera allt innehåll, eftersom de tre sista verben ingår i det centrala innehåll som ska genomsyra hela ämnet. Skolverket har valt ut ett antal aktiva verb som på ett utmärkt sätt kan användas i bedömningsuppgifter i ämnet.

Att redogöra för psykisk hälsa och ohälsa innebär att kunna beskriva (vad) hälsa/ohälsa är eller innebär och förklara (varför) den uppstår. Forskningsmetoder, studier, teorier, modeller och olika principer och processer ska sedan kunna jämföras, granskas och värderas. Här skapar du som lärare dina bedömningsuppgifter och använder de aktiva verben som finns i våra betygskriterier, eftersom: ”När lärare sätter betyg i slutet av en nivå använder de betygskriterier. Lärarna använder betygskriterierna som mått för att avgöra vilket betyg som motsvarar elevens kunskaper. Betygskriterierna är inte frikopplade från övriga delar i ämnesplanen utan behöver läsas och tolkas utifrån syfte, nivåns centrala innehåll och den undervisning som har bedrivits.” (Skolverket, 2024, Så använder du ämnesplanerna i Gy25).

Exempel på bedömningsuppgifter och definition av vad de aktiva verben innebär mer i detalj finns i läromedlen Tankar, känslor och beteenden.

Likvärdig undervisning ger rättvis bedömning
För att få en rättvis och likvärdig bedömning och betygsättning måste vi  ha ett likvärdigt innehåll på våra lektioner. Detta är nu styrt av syfte och centralt innehåll samt av våra betygskriterier och de ”aktiva verben”.

Iaa Hedin, lärare i psykologi, samhällskunskap och religionskunskap på Borgarskolan i Malmö och författare till läromedelsserien Tankar, känslor och beteenden.