Funktionshinder i välfärdssamhället – hur har synen på funktionshinder förändrats? 

Funktionshinder i välfärdssamhället fokuserar till stor del på välfärdssystemets möjligheter och begränsningar relaterade till funktionshinder och kommer i en ny, reviderad upplaga. Författaren, Rafael Lindqvist, uppmärksammar i boken den ökade betoningen på mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning, och vad detta betyder för utformningen av de service- och stödinsatser som ges.

Hur gick dina tankar när du skrev boken och varför kom den till?
– När boken utkom i den första upplagan 2007, tänkte jag att det behövs en bok som inkluderar funktionshindersfrågorna i välfärdspolitiken och därmed också i undervisningen om funktionshinder inom till exempel socionomprogram och andra professionsutbildningar. LSS/LASS-reformen ökade också intresset för villkoren för personer med funktionshinder. Reformen uttryckte förhoppningar om autonomi, självständighet och i förlängningen samma rättigheter för alla människor.

– Ett annat skäl var att funktionshindersforskningen allt mer hade börjat intressera sig för samhällets bristande anpassning, det vill säga tillgänglighet och antidiskriminering, men också de nedvärderande attityder som fortfarande förekommer och som begränsar möjligheterna för personer med funktionsnedsättning. Det innebar ett nytt perspektiv som utmanade den medicinska modellen för funktionshinder; den sociala modellen tog in just dessa aspekter som handlade om samhällets bristande utformning på olika områden.
 
Vilka aktuella frågor tas upp i den nya upplagan?
– En stor del av boken handlar om välfärdssystemets olika stödformer. Dessa förändras hela tiden och det krävs en uppdatering av dess termer och begrepp, liksom villkoren för att få stöd. Under senare år har också en ny betoning på mänskliga rättigheter skett till följd av att Sverige har ratificerat FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Varför ska man välja denna bok framför andra inom området?
– Boken ger en rimligt bred täckning av välfärdssystemets utformning relaterat till funktionshinder, samtidigt som den också ger en inblick i vetenskapliga och teoretiska perspektiv på funktionshinder.

Vad kommer studenten ta med sig efter att ha läst boken?
– Min förhoppning är att läsaren får ökad förståelse för att funktionshinder är en central del av den svenska välfärdspolitiken och att synen på funktionshinder har förändrats mycket under de senaste decennierna, det vill säga i riktning mot mänskliga rättigheter.

Vad är det som studenter tycker är svårt inom området och hur kan boken hjälpa dem att förstå det?
– Det jag tror är nytt för studenterna är att funktionshinder är ett fenomen som kan förstås med hjälp av socialvetenskapliga teorier.

Rafael Lindqvist är seniorprofessor i sociologi, särskilt funktionshinderforskning, vid Uppsala universitet. Hans forskningsintressen rör välfärdspolitikens reformer, organisationer och professionella, däribland rehabilitering av personer med långvarig sjukdom och funktionsnedsättning samt samverkan mellan olika aktörer inom välfärdsområdet.