Källkritik – en guide bland villospår och blindgångar

I en tid där falska nyheter och vilseledande information allt oftare når oss blir behovet av stark källkritik allt viktigare. Den nya boken Källkritik av Olof Sundin gör en djupdykning i ämnets komplexitet och relevans i dagens samhälle och leder läsaren genom en labyrint av villospår och blindgångar.

Hur gick dina tankar när du skrev boken? 
– Boken sammanfattar mycket av den forskning jag har ägnat mig åt under många år. Men jag har tidigare främst publicerat mig för andra forskare på engelska, eller i kortare svenskspråkiga texter. Jag tyckte därför att det var på tiden att jag skrev något längre sammanhållet för studenter på svenska om detta så viktiga ämne. Sedan är det också så att jag ofta stött på en oreflekterad syn på källkritik som jag tycker är olycklig.

”Det räcker inte att människor påminns om att vara källkritiska.”

Varför är detta ett viktigt ämne just nu?
– De källkritiska utmaningar vi står inför är ganska dramatiska. Det handlar om hälsa, om miljö, om säkerhetspolitik och inte minst om demokrati. Teknikutvecklingen – nu senast i generativ AI och de möjligheter denna teknik skapar att producera så kallad syntetisk information – är förstås en orsak till att ämnet är så angeläget, men teknikutvecklingen måste förstås i ett bredare sammanhang där det verkar vara allt svårare i samhället att komma överens om vad som faktiskt stämmer. Det finns till och med aktörer som verkar för att öka människors osäkerhet om just vad som stämmer. 

Varför ska man välja denna bok framför andra inom området?
– Boken utgår från att källkritik är väldigt viktig, men samtidigt även väldigt svårt. Jag vill beskriva källkritik som det komplexa fenomen det faktiskt är. I boken relaterar jag därför källkritik till den kontroll av tillgång till information som utförs av algoritmer, moderering och lagstiftning. Jag relaterar också källkritik till frågan om när det faktiskt är rimligt att lita på information vi möter och varför det är viktigt att denna aspekt av källkritik kommer fram. En sådan helhetsförståelse, som till och med inkluderar källkritik som samhällsfenomen, tycker jag gör boken ganska unik.

Vad kommer läsaren ta med sig efter att ha läst boken? 
– I boken behandlas källkritik som något mycket mer än en fråga för metodkurser eller för uppsatsskrivande. Källkritik sätts i förbindelse med många av de samtidiga utmaningar människor har med att relatera till den information de möter i sin vardag, i skolan och i sitt yrkesliv. Jag försöker mig på konststycket att både behandla källkritik som den komplexa fråga det är, med en del konkreta råd.

”Ibland kan det faktiskt hjälpa att visa på att något är mer komplext än vad det först verkar. Så hoppas jag det är med denna boken och källkritik.”

Vad är det studenter och/eller yrkesverksamma tycker är svårt inom området och hur kan boken hjälpa dem?
– Jag tror en av de svårigheter som är förknippade med källkritik är att källkritik ofta har behandlats som en teknisk och ganska enkel sak, eller en fråga som enbart har med historieämnet att göra. En sådan syn brukar nöja sig med att förmedla en uppsättning källkritiska regler som kan tillämpas på den information vi möter. Men det räcker inte att människor påminns om att vara källkritiska. Jag hoppas att boken kan hjälpa alla de som i sina studier och inte minst i sina kommande yrkesliv kommer i kontakt med frågor om vad man kan lita på, hur man vet det och hur man hittar det. Genom bokens olika sätt att närma sig källkritik hoppas jag att det går att utveckla denna viktiga fråga och ge den en inramning den förtjänar. Ibland kan det faktiskt hjälpa att visa på att något är mer komplext än vad det först verkar. Så hoppas jag det är med denna boken och källkritik.

Hur och av vem kan boken användas?
– När jag har skrivit boken har jag tänkt mig den som en kursbok för grundstudenter och för professionsnära utbildningar. Samtidigt hoppas jag att frågor om hur vi kan bemöta vilseledande information, påverkanskampanjer och konspirationsteorier är av intresse för även andra läsare. Därför hoppas jag även nå de som i sitt yrke kommer i kontakt med källkritiska utmaningar, eller som bara är intresserade av frågan i största allmänhet.