Gästskribent Iaa Hedin - Likvärdig bedömning kräver likvärdigt innehåll  

Vi är mitt uppe i betygstider och mycket handlar om rättvisa och likvärdiga betyg.  Men borde inte diskussionen även handla om innehållet i vår undervisning? Iaa Hedin, lärare och författare till läromedlet Tankar, känslor och beteenden i psykologi, tar upp vikten av ett rättvist och likvärdigt innehåll.

Det pratas mycket om rättvisa och likvärdiga betyg. Men borde inte diskussionen även handla om innehållet i vår undervisning? Det kan ju aldrig bli rättvist och likvärdigt om inte innehållet och vad vi gör med innehållet är likvärdigt. 

Vilket innehåll ska då vår undervisning ha? Är det verkligen helt fritt att ta upp vad man vill? När jag tar del av vad psykologilärare tar upp, hur man tar upp detta innehåll, och vad man gör med detta innehåll slås jag av hur olika vi alla gör. Ska det vara så? Är det rättvist och likvärdigt? 

Ämnesplaner och ”Betyg och bedömning” styr 
Jag anser att det inte är så fritt för oss lärare att ta upp vad vi vill på våra lektioner. Läroplanen, ämnesplanerna och nu senast ”Betyg och bedömning” bestämmer i mycket hög utsträckning vad vi ska ta upp, hur djupt vi ska ta upp olika stoff och vad vi ska göra med innehållet. 

Elever ska träna sig i att tänka kritiskt
Enligt läroplanen ska ”Undervisningen vara saklig och allsidig”. Vidare ska eleverna träna sig i att tänka kritiskt, granska fakta och de ska närma sig ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta. När jag skrev läromedlet Tankar, känslor och beteenden hade jag det i åtanke och läromedlet tar upp hur eleverna kan lära sig att kritiskt granska perspektiv, teorier och studier.

”Betyg och bedömning” (2018) ger mycket tydliga instruktioner vad som ska ligga till grund för en lärares planering, genomförande och utvärdering. Texten säger att innehållet i vår undervisning ska styras av ämnesplanens syfte, mål och centrala innehåll. Ämnesplanen för psykologi ger alltså en tydlig information vilket innehåll psykologinlärarna ska ha i sin undervisning. 

Bedömningsverben i kunskapskraven
Men hur mycket ska de olika punkterna (momenten) tas upp? Jag anser att detta styrs av vad jag kallar bedömningsverben i kunskapskraven. Det är enklare att redogöra än att värdera. Det innebär ju att när eleverna ska redogöra för t.ex. den historiska framväxten så kan detta moment göras kortare och fler lektioner tas i anspråk när eleverna ska lära sig att värdera perspektivens förklaringsvärde. 

Använd bedömningsverben i prov
Enligt ”Betyg och bedömning” ska kunskapskraven användas som ett verktyg för att bedöma elevernas kunskaper. Kunskapskraven berättar för oss lärare vad vi ska göra med innehållet i psykologi. En del av innehållet ska eleverna kunna redogöra för, annat ska de relatera och ge egna exempel kring och ytterligare annat ska de värdera. Därför anser jag att vi ska använda samma innehåll och bedömningsverb i våra prov och bedömningstillfällen som finns i ämnesplanens kunskapskrav. På så sätt blir ju innehåll och bedömning rättvis och likvärdig. 

Likvärdig bedömning kräver likvärdigt innehåll  
I Psykologi 1 är bedömningsverben redogöra, ge exempel, resonera, relatera och värdera. I Psykologi 2 tillkommer motivera, slutleda, formulera, välja, pröva och genomföra eftersom de ska göra ett eget experiment och observation. Det är just dessa bedömningsverb som passar i ämnet psykologi. 

För att få en rättvis och likvärdig bedömning måste vi också ha ett likvärdigt innehåll på våra lektioner, vilket våra styrdokument hjälper oss med.

Iaa Hedin