Hur ser skolans arbete mot kränkningar ut?

Kränkningar i skolan ökar, liksom psykisk ohälsa bland unga. Hur ser skolornas arbete mot kränkningar ut mot bakgrund av den senaste skollagens inskärpningar när det gäller personalens skyldigheter att anmäla, utreda och vidta åtgärder? Boken Skolans arbete mot kränkningar  tar ett helhetsgrepp på ämnet och låter både elever och vårdnadshavare komma till tals. Möt författarna bakom boken.

Skolans arbete mot kränkningar – juridifieringens konsekvenser är skriven av Joakim Lindgren, Agneta Hult, Christina Segerholm, och Sara Carlbaum som alla är verksamma vid Umeå universitet.

Varför kom boken till?
– Boken bygger på ett forskningsprojekt som just handlar om nya former av arbete mot kränkande behandling och särskilt juridifieringen av detta arbete. Vi blev intresserade av juridifieringen av skolan i ett tidigare projekt där vi studerade skolinspektionens arbete och slogs av hur mycket juridikens språk och logik kommit att styra hur man försöker lösa pedagogiska problem i skolan.

Vilka aktuella frågor tas upp?
– Utifrån empiriska exempel tar boken upp aktuella och omdebatterade fenomen som anmälnings- och kränkthetskultur. Boken berör därmed centrala frågor om till exempel rektorers och lärares arbetsmiljö och handlingsutrymme, till exempel rädslan för att anklagas för att göra fel och relationer till ansvarsutkrävande skolmyndigheter och vårdnadshavare. Den handlar också om vad som ibland beskrivs som en ökande lättkränkthet bland elever och deras föräldrar i relation till bland annat rättighetslagstiftning och marknadisering. 

– Boken reser också frågan om huruvida nollvisionen mot kränkningar överhuvudtaget är realistisk och om styrningen av arbetet mot kränkningar så att säga är funktionell. Tyvärr ökar de upplevda kränkningarna i skolan liksom den psykiska ohälsan, detta samtidigt som känslan av tillhörighet bland elever i Sverige sjunkit dramatiskt – det är kanske dags att tänka om när det gäller hur skolan ska fungera för att barn i vid mening ska känna sig trygga i skolan?

Varför ska man välja denna bok framför andra inom området? 
– Det finns oss veterligen ingen bok som utifrån gedigna empiriska studier beskriver och analyserar kommuners och skolors arbete mot kränkningar utifrån den senaste skollagens inskärpningar när det gäller skolpersonalens skyldigheter att anmäla, utreda och vidta åtgärder. 

Vad kommer man ta med sig efter att ha läst boken? 
– Boken tar ett helhetsgrepp på ämnet med en historisk bakgrund till den nuvarande lagstiftningen och en översiktlig beskrivning av hur problemet utvecklats över tid. Boken innehåller unika röster från ett stort antal elever och vårdnadshavare som berättar vad de tycker om kränkningar, hur de uppfattar skolans arbete och vad de tycker att skolan bör göra för att hantera kränkningar. 

– Samtidigt som boken lyfter fram unika röster inom kommunala organisationer och myllret av aktiviteter på enskilda skolor finns också en ambition att sätta problemet i en vidare samhällskontext. Skolans problem är som bekant inte bara skolproblem – skolan har att hantera resultatet av förändringar när det gäller till exempel socialisationsmönster i familjer och kulturella påverkansprocesser som gör att de elever som kommer till skolan idag har andra förväntningar och behov än tidigare generationer.

– Förhoppningsvis ger boken nya kritiska perspektiv på dessa saker och underlag för fortsatta diskussioner om hur skolan kan arbeta både på kort och lång sikt med den svåra och viktiga utmaningen att hantera barns utsatthet.

Vilka utmaningar kan boken hjälpa till med?
– Många blivande rektorer och lärare – och för all del även yrkesverksamma –  finner det svårt att hantera kränkningar, konflikter, mobbning, vilket är väl belagt i tidigare forskning. Vår bild är att utbildningarna i Sverige inte heller bidrar med så mycket beredskap, så mot den bakgrunden tror vi att boken ger en bred förståelse för, och konkreta beskrivningar av, hur skolpersonal försöker att hantera dessa problem.

Vem vänder sig boken till?
– Boken vänder sig främst till blivande och yrkesverksamma rektorer och lärare, men vi tror att även chefer och tjänstemän inom huvudmannaorganisationer liksom politiker och en intresserad allmänhet kan ha utbyte av den.