Hur hjälper vi eleverna att utveckla sin läsförståelse?
Hur utvecklar vi läsförståelsen för lässvaga elever på högstadiet? Hur ger vi eleverna hjälp och verktyg att närma sig en text? Vi besökte Annica Trenneman som är lärare i svenska och svenska som andraspråk på Kryddgårdsskolan i Malmö. I hennes klass har alla elever andra språk än svenska som modersmål.
– Lässvaga elever måste börja synas! Alla kan lära sig att läsa. Skolan handlar om livet och att vara människa. Det blir så tydligt i undervisningen i svenska och svenska som andraspråk, säger Annica.
Roligast att skriva egna texter
Vi besöker Annica under en lektion i svenska, årskurs 9 på Kryddgårdsskolan. De jobbar just nu med området “reportage”.
Annica inleder med en genomgång i klassen. Vad är ett reportage, och vad är det för skillnad mellan ett reportage och en artikel? Hon ger eleverna direktlänkar via Google Classroom, så att de direkt hittar till rätt ställe i Gleerups svenska/svenska som andrasrpåk för att läsa och jobba med uppgifter.
Eleverna Hadeel och Fatima gillar oftast svenskundervisningen:
– Roligast är att skriva egna texter, till exempel när vi fick prova att skriva en egen artikel. Hemma brukar jag skriva dikter ibland och jag vill bli journalist, säger Fatima.
– Det bästa med Gleerups läromedel är att det är skönt att ha allt på samma ställe, det viktigaste. När man söker på nätet finns det för mycket, säger Hadeel.
Ordförklaringar underlättar
I Gleerups svenska/svenska som andraspråk, temadelen, finns ”modelltexter” för hur man skriver olika sorters texter. Här är svåra ord understrukna, och eleverna får upp förklaringar till orden genom att klicka på dem.
– Ibland är det svåra ord och då är det bra när de är understrukna och det finns en förklaring. Övningarna i Ordkunskap och “Kommer du ihåg” är också bra, säger Hadeel.
Haris och Umer uppskattar också undervisningen i svenska och Gleerups digitala läromedel:
– Jag gillar att jobba digitalt. Men när man ska läsa vill jag läsa i en riktig bok. Och det är bra att anteckna vid sidan av. Jag gillar att lärarna är flexibla, säger Haris.
– Det är bra när frågorna kommer direkt efter texten, säger Umer, så man slipper leta tillbaka så långt.
Den viktiga läsinlärningen
Att lära sig läsa är grundläggande och viktigt. Med hjälp av läsningen har eleverna sedan goda möjligheter att klara av alla skolans ämnen. Daglig läsning påverkar elevernas språk positivt genom att ordförrådet berikas, uttrycksförmågan utvecklas och dessutom skapas läslust och med det ökad läsförmåga.
Jobba mer aktivt med ordvidden
Annica menar att den största utmaningen i svenskundervisningen är att många elever har en snäv ordvidd och låg läsmängd.
– Vi har många elever som har ett smalt språk när de kommer till skolan. När läsmängden är för låg, och ordvidden för snäv, då blir det svårt att läsa. Därför måste vi jobba mycket tidigare i åldrarna och mer aktivt med ordvidden, säger Annica.
Det jag gillar i Gleerups svenska är att det finns så många lästexter med läsförståelsefrågor. Det är bra texter att jobba med och många att välja på och ordkunskap kopplade till texten. Det är viktigt!
Annica Trennemann, Kryddgårdsskolan
Många texter och läsförståelsefrågor
För att utveckla elevernas läsförståelse så att de så småningom kan möta mer abstrakta och komplexa texter är det viktigt att arbeta med olika texter, gemensam läsning, dialog och samtal.
– Det jag gillar i Gleerups svenska är att det finns så många lästexter med läsförståelsefrågor. Det är superbra med alla textsamlingar. Det är bra texter att jobba med och många att välja på och ordkunskap kopplade till texten. Det är viktigt, säger Annica.
Diskuterar innehållet
Annica menar att det är ofta väldigt intressant att diskutera innehållet i en novell med eleverna som till exempel “Kulor i hjärtat” eller “Pälsen”.
– Oftast läser vi texten gemensamt. Och så är det ju bra med de fina genomgångsfilmerna som finns. Det är så härligt att höra eleverna prata om Strindberg. Det blir en del av deras självklara värld, de får ett socialt och kulturellt kapital, och allmänbildning, säger Annica.
– Roligast är ju när man ser att eleverna förstår! Det finns ingen konflikt mellan analog och digitalt. Jag brukar betona vikten av analog läsning, och vi börjar ofta med en kvarts tyst läsning, säger Annica.
Lässvaga elever måste börja synas
Annica använder både temadelen och handboken i Gleerups svenska 7-9.
– Som lärare kan man ibland känna att man ska jobba med så mycket. Jag tror på att istället jobba länge med ett område, till exempel en novell och då jobba djupare och täcka in mer, säger Annica.
– Speciellt för svenska som andraspråks-elever är det jättebra om de får öva mycket. De behöver jobba med språket, lära sig att se vad som är rätt, fortsätter hon.
– Lässvaga elever måste börja synas. Alla kan lära sig att läsa. Det handlar inte om talang och begåvning, avslutar Annica.
Gleerups svenska/svenska som andraspråk 7–9
Ett digitalt läromedel som består av två delar:
Handbok – uppbyggd utifrån centrala innehållet så att du lätt hittar det innehåll som passar in i din egen planering
Teman – en färdig arbetsgång med progression, tydlig stöttning och uppgifter speciellt anpassade för svenska som andraspråk
Du och dina elever får:
- tydliga och stöttande genomgångstexter där många finns både som film och text
- rikligt med självrättande övningar för färdighetsträning och många varierade uppgifter inom områdena läsa, skriva och tala
- ett läromedel som ger språkliga verktyg för livet
Nyfiken på Gleerups svenska och svenska som andraspråk?
Prova Gleerups svenska/svenska som andraspråk gratis i 30 dagar. Upptäck de båda delarna Handbok, där du själv plockar ihop det innehåll som passar in i din planering och Teman med en färdig arbetsgång och uppgifter speciellt anpassade för svenska som andraspråk.
Jag vill prova
