Normer i förskolan – perspektiv på vad förskolan ska stå för, vara och göra

Förskolan är en självklar del av det svenska samhället och i stort sett alla barn tillbringar någon tid i förskolan. Nu kommer en ny bok, Normer i förskolan, som utifrån ett normperspektiv närmar sig och granskar de förväntningar som finns på vad förskolan ska stå för, vara och göra. Möt redaktörerna till boken, Eva Reimers, Jenny Bengtsson och Anette Hellman.

Hur kom boken Normer i förskolan till? 
– Vi har under många år använt boken Skola i normer i vår undervisning av blivande lärare. Inte sällan har vi fått påpekanden från förskollärarstudenter att även om de ansåg att boken och det normkritiska perspektivet var värdefullt, så saknade de mer direkta kopplingar till förskolan. Eftersom vi själva bedriver forskning om hur normer verkar och blir till i förskolor, tyckte vi att det var dags att samla en del av detta i en bok riktad till förskollärarstudenter och personal i förskolan.

Vilka aktuella frågor tas upp? 
–I likhet med samhället i stort så utsätts förskolan för en rad normativa förväntningar kopplade till genus, sexualitet, ekonomi, etnicitet, kultur och dess fostran av medborgare och blivande arbetstagare. I stort sett alla barn i Sverige tillbringar tid i förskolan. Detta innebär rika möjligheter att ge barn möjlighet att utveckla förståelse för andra, trygghet i sig själva, och öppenhet inför olikheter. 

– Samtidigt är förskolan föremål för skilda förväntningar om att till exempel tona ner omsorgsuppdraget till förmån för undervisningsuppdraget, att överföra så kallade stabila könsroller, att värna en tänkt ”svensk” kultur och att hoppa på marknadiseringståget. I boken tar vi upp frågor om hur allt detta kan ses som effekter av olika normer. 

Vad hoppas ni att studenten kommer ta med sig efter att ha läst boken? 
– Vi hoppas att boken ska upplevas som utmanande, ge aha-upplevelser och nya perspektiv på förskolan. Eftersom boken är fylld med exempel från förskolans vardag sätts de frågor som boken belyser in i ett konkret sammanhang. På så vis ger den också redskap att forma en verksamhet som ger alla barn möjlighet att bli sedda och erkända.

Vad är det som studenter tycker är svårt inom området och hur kan boken hjälpa dem att förstå det?
– Normkritiska perspektiv har ibland beskrivits som teoretiskt snåriga och dåligt förankrade i människors livserfarenheter. Fördelen med den här boken är att den har ett genomgående teoretiskt perspektiv som är kopplat till förskolans styrning, organisering och vardagsarbete. Genom att vi förankrar analysen i förskolors verksamheter och villkor, blir det tydligt att normperspektivet är praktiskt och relevant.

Hur och var kan Normer i förskolan användas? 
– Vi tror att boken är givande läsning för alla som är verksamma i förskolan. Den kan med fördel användas som underlag för det kollegiala kompetensutvecklingsarbete som äger rum i olika förskolor. 

– Den kan givetvis också användas som kursbok i utbildning av barnskötare och förskollärare. Vi tror att den lämpar sig speciellt bra för att behandlas i seminarier som gärna är kopplade till erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen. Den spänner även över flera centrala frågor inom den utbildningsvetenskapliga kärnan, och är därmed en bok som kan användas i många olika kurser och återkomma flera gånger under utbildningen. 

– Sist men inte minst ser vi att intresset för frågor om makt och normer i förskolan är framträdande i studenternas examensarbeten och i det arbetet kan boken också vara ett bidrag.  

Redaktörer är Jenny Bengtsson, lektor i barn och ungdomsvetenskap, Anette Hellman, docent i pedagogik och Eva Reimers, professor i pedagogiskt arbete, samtliga vid Göteborgs universitet. Alla författare är verksamma som förskollärarutbildare och forskare.