Vilka nya krav ställs på läsning i en digital samtid?
Den aktuella debatten kring digital kompetens i skolan ställer relevanta frågor kring kunskap, inlärning och läsning. Hur går det med läsförståelsen i en digital samtid? Hur undviker vi distraktioner i en digital miljö? Hur kan vi rusta eleverna för en framtid i ett digitaliserat samhälle? Lotta Persson är van att föreläsa kring digital läsning och reder ut begreppen.
Den nationella strategin för digitaliseringen av svenska skolan tillsammans med förändringar i läroplaner och kursplaner har lyft och tydliggjort digitaliseringen på olika sätt. Digitaliseringens möjligheter ska tillvaratas för att stärka elevernas kunskapsutveckling. En annan viktig del är att likvärdigheten för alla elever ska tryggas.
– Mot bakgrund av detta är digitalisering ett av de prioriterade utvecklingsmålen ute på många skolor. Här har man kommit olika långt på sin digitala resa, säger Lotta Persson, processledare för digital utveckling på Gleerups.
Oro för skärmtid
Samtidigt har frågan om hur datorer och digitala läromedel påverkar undervisningen aktualiserats i debatten. Det finns ofta en oro hos föräldrar och andra för att barnens totala skärmtid blir för stor, och att en digitaliserad skola riskerar att förstärka ett negativt beteende.
– Den nationella strategin för en digital skola innehåller inget krav på att skolorna ska öka den digitala användningen. Syftet är snarare att skärmarna ska användas på ett riktigt och klokt sätt. Målet är inte att digitalisera all undervisning, snarare handlar det om ett medel som ska leda till en ökad pedagogisk kvalitet, säger Peter Fredriksson, Skolverket i en artikel i DN apropå debatten.
Viktigt att fördjupa oss i förutsättningarna
I sin roll att utbilda och stötta i implementeringsprocessen på skolor som går över till ett digitalt arbetssätt möter Lotta Persson lärare och skolledare runt om i landet.
– Frågor kring digital läsning både engagerar och bekymrar många och bland annat hörs inlägg om försämrad läsförståelse. Det finns inga enkla lösningar på dessa komplexa frågor. Därför är det viktigt att vi fördjupar oss i förutsättningarna för digital läsning. Vi måste känna till hur digitala möjligheter kan förstärka olika inlärningsmetoder och frigöra lärandet, säger Lotta.
Digital undervisning kräver mer än digitala läromedel
– Digitaliseringsprocessen handlar inte bara om att använda digitala läromedel utan dessutom om att hantera nya förutsättningar och arbetssätt. Vad krävs rent organisatoriskt och hur ser man till att digitaliseringen blir ett hållbart arbetssätt i verksamheten? säger Lotta.
Frågor kring digital läsning både engagerar och bekymrar många. Därför är det viktigt att vi fördjupar oss i förutsättningarna för digital läsning.
Digital text kräver andra förmågor
Att läsa och förstå digital text kräver förmågor som både liknar och skiljer sig från den traditionella läsningen.
– Vi behöver känna till hur en multimodal text är uppbyggd och hitta strategier kring hur man utvecklar djupläsning, upprätthåller koncentration och undviker distraktion i en digital text, säger Lotta.
Digital läsning kan ge nya möjligheter
Med digital läsning och digitala läromedel kommer också helt nya möjligheter, såsom möjlighet att lyssna på texten, att göra överstrykningar och kommentera.
– Eleverna behöver stöd och stöttning och att jobba med lässtrategier bli ännu viktigare – att bearbeta och arbeta med texten före, under och efter läsning, säger Lotta.
Problemet med att jämföra tryckta böcker med digitala läromedel är att skolan under de senaste decennierna inte haft tryckta läroböcker som eleverna kunnat stryka under och anteckna i eftersom de bara varit till låns.
– Studietekniken har blivit bortglömd. Ett digitalt läromedel är en aktiv arbetsyta där eleverna faktiskt kan jobba i texten, vilket stärker lärandet, säger Lotta.
Användbara verktyg
För att underlätta läsningen av digitala texter finns flera användbara verktyg att använda tillsammans med eleverna. I Gleerups digitala läromedel finns till exempel Läsguiden som ger stöttning att ta sig an faktatext före, under och efter läsning.
– Vi måste förhålla oss till både tryckt och digital text och diskutera detta med eleverna. Vad skiljer dem åt och vilka förmågor krävs exempelvis för en sådan vardaglig sak som att förstå och läsa dagens DN på nätet? frågar Lotta.
– Det är så viktigt att eleverna får träna på digital läsning, för att i framtiden fullt ut kunna delta i samhället och vara aktiva samhällsmedborgare. Det är ytterst en demokratifråga, avslutar Lotta
Välkommen till en fortbildningskväll om digital läsning!
Den1 oktober i Malmö tar vi upp de nya krav som digitala texter ställer på oss som läsare och du får tips på språkutvecklande strategier du kan förhålla dig till i undervisningen.
Du får lyssna på en föreläsning med Lotta Persson, processledare digital skolutveckling, Gleerups med lång erfarenhet av att arbeta med skolutvecklingsfrågor kring undervisning, digitalisering och lärande.
Läs mer och anmäl dig
