Hur kan teoretiska antaganden bli verktyg för att förstå, planera och utvärdera undervisning? Kan teorier bidra till att elever får bättre möjligheter till lärande? Hur kan lärande utformas så att barn och elever får möjlighet att utvecklas till sin fulla potential?
Tankar och antaganden om vad som krävs för att elever ska lära styr utformningen av undervisningen. De fungerar som ett slags glasögon och gör att vissa saker fokuseras mer än andra. I den här boken får läsaren en bred förståelse för olika teoretiska perspektiv, och verktyg för att förstå undervisning och lärande på olika sätt. Genom att bli medveten om vad som styr utformningen av undervisningssituationer kan lärare skapa bättre förutsättningar för att planera och genomföra en undervisning som möter elevernas behov. En bred teoretisk förståelse innebär fler möjligheter att förändra och utveckla den egna undervisningen.
I Teorier för undervisning och lärande beskrivs variationsteoretiska, didaktiska, sociokulturella, pragmatiska, konstruktivistiska, kognitiva och transformativa teorier samt förbättringsvetenskap som ett perspektiv för professions- och skolutveckling. Här presenteras var och hur teorierna utvecklats, vilka antaganden de bygger på och på vilket sätt de påverkar hur undervisning och lärande formas i barngrupper eller skolklasser. I boken ges genomgående exempel på hur undervisning utformas och lärande förstås utifrån olika teoretiska antaganden, i relation till vilket innehåll som behandlas.
I bokens andra upplaga har ett nytt kapitel tillkommit, "Lärande i ett beteendeperspektiv", som beskriver lärande utifrån behavioristiska teorier.
Mona Holmqvist (red.) är professor i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet. Bokens övriga författare är alla verksamma vid Malmö universitet, där de är lärarutbildare och bedriver forskning om undervisning och lärande i olika skolformer och ämnesområden.
Del av recension av första upplagan av Teorier för undervisning och lärande i BTJ-häftet nr 20, 2021. Lektör Ola Svärd
Enligt skollagen ska undervisningen i den svenska skolan och förskolan vila på vetenskaplig grund, och i denna antologi utreder fyra akademiker med pedagogisk inriktning innebörden i denna föreskrift och hur vetenskapliga teorier kan fungera som redskap för lärare i undervisningspraktiken. […] Teorierna förklaras noggrant, och användningsområden och konsekvenser exemplifieras via konkreta undervisningssituationer. Kapitlen har likartad struktur och inleds med en beskrivning av en konkret pedagogisk problemsituation som sedan tjänar som diskussionsbakgrund, och avslutas med kapitlets centrala begrepp och referenser. Texten ger en bra bild av aktuella pedagogiska teoribildningar, deras funktion och berättigande. Den är också mycket konkret och lättförståelig och förlägger teorierna i en åskådlig och verklighetsanknuten praktik. Bokens upplägg gör den lämplig för såväl självstudier som studiecirkelsammanhang – ett sakregister underlättar också studiet.
