Unikt helhetsgrepp på skolutveckling i ny bok

Skolutveckling kan förstås på olika sätt, men oavsett synsätt är målet att skapa en god och likvärdig skolgång för alla elever.  Intresset för skolutveckling har vuxit under senare år och boken Skolutveckling i teori och praktik som tar ett unikt helhetsgrepp på området är lika relevant för lärar- och rektorsutbildning som för yrkesverksamma. Möt redaktörerna Åsa Hirsch och Anette Olin.


Hur gick era tankar när ni skrev boken Skolutveckling i teori och praktik ? 

– Jag har undervisat i ett antal år i lärarutbildningens utbildningsvetenskapliga kärna och själv känt ett behov av en bok som tar ett större och mer samlat grepp på frågor som är nära knutna till skolutveckling, säger Åsa Hirsh, en av bokens redaktörer och docent i pedagogik vid Göteborgs universitet. 

– Dessutom tycker jag att det saknas litteratur som fokuserar på olika skolformers likheter och olikheter. Vad har förskola, fritidshem, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning gemensamt, och vad skiljer dem åt med avseende på frågor om skolutveckling? Det är både spännande och viktigt att jämföra.

– Skolutveckling har varit det kunskapsfält jag arbetat inom både som lärare och som forskare, säger Anette Olin, bokens andra redaktör och även hon docent i pedagogik vid Göteborgs universitet. 

– Den här boken sätter ord på många av de skäl som kan finnas till att skolutveckling är en viktig och kontinuerlig del av alla verksammas uppdrag i skola och förskola. Den tar också upp vad det kan innebära att agera utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, säger Anette.

Varför är detta ett viktigt ämne just nu? 

– En rad reformer under det senaste decenniet har bidragit till det, inte minst skrivningen i skollagen om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Lärare och rektorer i skolan ska i princip tänka som forskare samtidigt som de agerar som praktiker. Förstelärarreformen har också lett till att det svenska skolsystemet har fler lärare än någonsin som bidrar till att leda skolutvecklingsprocesser och kollegialt lärande. Det är en spännande utveckling. 

Vad tar läsaren med sig efter att ha läst boken? 

– Att skol- och undervisningsutvecklande arbete både är viktigt och spännande, och att det är något som ständigt pågår i det vardagliga arbetet snarare än något som löper vid sidan av den ordinarie verksamheten. Och att det finns olika sätt att följa upp och utvärdera sin undervisning och verksamhet. Jag hoppas att de ska få såväl fördjupad kunskap som inspiration så att den undervisning eleverna möter blir ännu bättre, säger Åsa.

–  Förhoppningsvis får de också en större förståelse för komplexiteten i frågor om skolutveckling, tillägger Anette.

Vad är det som studenter tycker är svårt inom området och hur kan boken hjälpa dem med det?

–Det tycks fortfarande inte vara så att man talar så mycket om skol- och undervisningsutveckling i andra kurser i lärarprogrammet. Det kan upplevas svårt att läsa om de här frågorna enbart i teorin, så det var viktigt för oss att den här boken också skulle bidra med många exempel på hur det kan se ut och gå till i praktiken, säger Åsa.

–Boken sätter in de olika variationerna av skolutveckling i ett större sammanhang och kan på så sätt bidra till att lärare och rektorer kan ta ställning i sin egen praktik och agera på säkrare grund, säger Anette.

Vem och var är boken tänkt för?

– Den är klockren i lärarprogrammet framför allt inom UVK och mer specifikt inom den UVK-kurs som handlar om uppföljning, utvärdering och utveckling. Boken är dock också lika passande för verksamma lärare, menar Åsa.

– Intresset för skolutveckling har vuxit otroligt mycket bland verksamma under det senaste decenniet. Jag tror att många verksamma lärare kan ha stort utbyte av den, och att de både kan lära nytt och få bekräftelse på sådant de redan gör. Boken kan dessutom utgöra ett fint inslag i rektorsprogrammets kurser om styrning, organisering, kvalitetsarbete och ledarskap. Läs och njut! avslutar Åsa och Anette.
 


Åsa Hirsh är docent i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hennes forskning riktas mot frågor som rör pedagogisk bedömning, lärares formativa klassrumsarbete, professionsdriven skolutveckling, samt organisation och ledning av skolutvecklande processer. Hon är också utbildningschef och programledare för rektorsprogrammet på Göteborgs universitet.

Anette Olin är docent i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hennes forskning har fokus på frågor om samverkan mellan universitet och skolor, professionsdriven skolutveckling samt lärares kunskap och lärande. 
 


Nyfiken på boken? 
Läs mer om Skolutveckling i teori och praktik >>

Beställ ett kostnadsfritt utvärderingsexemplar >>

Vill du ha nyheter om utgivning för universitet och högskola för ditt område?  
Anmäl dig till Gleerups nyhetsbrev >>

 

14 Dec 2021