Hur kan teoretiska antaganden bli verktyg för att förstå, planera och utvärdera undervisning? Kan teorier bidra till att elever får bättre möjligheter till lärande? Hur kan lärande utformas så att barn och elever får möjlighet att utvecklas till sin fulla potential?
Tankar och antaganden om vad som krävs för att elever ska lära styr utformningen av undervisningen. De fungerar som ett slags glasögon och gör att vissa saker fokuseras mer än andra. I den här boken får läsaren en bred förståelse för olika teoretiska perspektiv, och verktyg för att förstå undervisning och lärande på olika sätt. Genom att bli medveten om vad som styr utformningen av undervisningssituationer kan lärare skapa bättre förutsättningar för att planera och genomföra en undervisning som möter elevernas behov. En bred teoretisk förståelse innebär fler möjligheter att förändra och utveckla den egna undervisningen.
I Teorier för undervisning och lärande beskrivs variationsteoretiska, didaktiska, sociokulturella, pragmatiska, konstruktivistiska, kognitiva och transformativa teorier samt förbättringsvetenskap som ett perspektiv för professions- och skolutveckling. Här presenteras var och hur teorierna utvecklats, vilka antaganden de bygger på och på vilket sätt de påverkar hur undervisning och lärande formas i barngrupper eller skolklasser. I boken ges genomgående exempel på hur undervisning utformas och lärande förstås utifrån olika teoretiska antaganden, i relation till vilket innehåll som behandlas.
I bokens andra upplaga har ett nytt kapitel tillkommit, "Lärande i ett beteendeperspektiv", som beskriver lärande utifrån behavioristiska teorier.
Mona Holmqvist (red.) är professor i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet. Bokens övriga författare är alla verksamma vid Malmö universitet, där de är lärarutbildare och bedriver forskning om undervisning och lärande i olika skolformer och ämnesområden.
Enligt skollagen ska undervisningen i den svenska skolan och förskolan vila på vetenskaplig grund, och i denna antologi utreder fyra akademiker med pedagogisk inriktning innebörden i denna föreskrift och hur vetenskapliga teorier kan fungera som redskap för lärare i undervisningspraktiken. I inledningskapitlet beskriver redaktören Mona Holmqvist hur lärares pedagogiska antaganden och förhållningssätt kan resultera i olika undervisningsstrategier, och hur dessa kan påverkas och berikas av kunskap om vetenskapliga teoribildningar. Därefter beskrivs teorier med olika fokus – undervisningsinnehåll, social kontext, kognition och skolutveckling. Kapitlen har likartad struktur och inleds med en fiktiv, konkret pedagogisk problemsituation som sedan tjänar som diskussionsbakgrund, och avslutas med centrala begrepp och referenser. Texten, stödd av ett fåtal svartvita illustrationer, är mycket instruktiv och verklighetsanknuten, och ger en bra bild av aktuella pedagogiska teoribildningar, deras användningsområden, funktion och relevans. Teorier för undervisning och lärande är också lättillgänglig och överskådlig, ett sakregister underlättar dessutom läsningen. Upplägget gör boken lämplig för såväl självstudier som studiecirklar.
---
Holmqvist, M (red) ( 2025) Teorier för undervisning och lärande (2 uppl.) Malmö: Gleerups. Recension av Åsa Morberg, fil.dr. i pedagogik och docent i didaktik
Den andra upplagan av ”Teorier för undervisning och lärande” har kommit ut. Det är alltid intressant att se den andra upplagan i förhållande till den första upplagan. Det finns en intressant nyhet i bokens andra upplaga och det är ett kapitel som heter ”Lärande som beteende” och som beskriver lärandet utifrån behavioristiska teorier.
Boken ger läsaren en bred förståelse för olika teoretiska perspektiv, och verktyg för att förstå undervisning och lärande på olika sätt. Genom en teoretisk förståelse kan undervisningen förändras och utvecklas.
Bokens författare är Mona Holmqvist, professor, som är bokens redaktör, Lotta Anderson, docent, Jesper Sjöström, professor och Anna-Karin Svensson, lektor. Författargruppen syns vara mycket kompetent och täcker väl bokens breda innehåll.
Boken omfattar hela 215 sidor. Bokens omslag består av tre fält med olika färger i blått, grått och beige i olika randningar. Symboliserar de tre ränderna möjligen de tre avsnitten? Bokens omslag är enligt min åsikt estetiskt tilltalande.
Bokens inledningen ger en instruktiv beskrivning av bokens upplägg och innehåll. Boken är sedan indelad i tre stora avdelningar, del 1, Lärande i innehållskontext. (3 kapitel), del 2 Lärande i social kontext (3 kapitel) och del 3 Lärande i ett kognitivt perspektiv. (2 kapitel). Boken innehåller också listor över centrala begrepp, som syns vara till stor hjälp för läsaren.
Boken är mycket välstrukturerad och försedd med tydliga läsanvisningar till varje kapitel. Det finns också ett avsnitt med sammanfattande reflektioner som på ett mycket bra sätt knyter ihop bokens innehåll. Boken är välskriven och förhållandevis lättläst, trots att den är informationstät. Bokens kapitel avslutas med en referenslista så att läsaren kan studera referenserna och fördjupa sin läsning.
Boken riktar sig både till lärarstuderande och yrkesverksamma lärare. För VFU-handledare finns också mycket att hämta i boken. Teorier är redskap både för vetenskaplig kunskapsproduktion och för att tolka och förstå såväl kunskaper som egna erfarenheter. Teoretiskt kunnande och vetande är en väsentlig del i det som lärare i en lärarutbildning behöver. Lärarutbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, men måste ändå vara yrkespraktisk.
Antologin beskriver en bred bas av teorier och diskuterar också hur vetenskapliga teorier kan läsas, förstås och tillämpas i yrkespraktiskt handlande. Bokens innehåll ger både en överblick och fördjupade kunskaper i en rad teorier och perspektiv och utgör därför absolut en bas i den utbildningsvetenskapliga kärnan för alla blivande lärare. Boken rekommenderas för såväl lärarstudenter som yrkesverksamma lärare samt för VFU-handledare.
