Digital kompetens för lärare – vad krävs? 

Vad behöver lärare och skolledning kunna för att bidra till en utveckling av elevernas digitala kompetens? I en ny bok diskuterar en rad forskare inom området lärande och IT vad kraven på stärkt digital kompetens i grundskolan och gymnasiet innebär. 

– Digital kompetens är en demokratifråga och skolan har ett uppdrag att utveckla elevernas förståelse för omvärlden och utbilda morgondagens medborgare. Den nya boken ger läsaren en bred och djup förståelse av digital kompetens som ett komplext fenomen, säger Sylvana Sofkova Hashemi, en av bokens två redaktörer.

Sylvana Sofkova Hashemi är lektor i ämnesdidaktik och docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot lärande och IT vid Göteborgs universitet och menar att det tidigare saknats en kursbok som denna. 

Skolan ingen digital frizon
–  Eftersom skolan ska förbereda uppväxande generationer för ett liv i ett digitaliserat samhälle kan skolan knappast vara en digital frizon. Eleverna behöver förstå och kunna hantera alla de olika vardagssituationer där de använder digitala verktyg, säger Anna-Lena Godhe, bokens andra redaktör och lektor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet.

Olika perspektiv på skolans digitalisering
Bokens tolv författare, som alla är forskare inom området lärande och IT, bidrar med sina respektive perspektiv på frågan om skolans digitalisering. Här behandlas bland annat skolans styrdokument, digitala texter som kombinerar olika medier, programmering, kritisk faktainsamling, risker och möjligheter med öppna lärresurser samt professionell utveckling med hjälp av sociala medier.

Digital teknik räcker inte – undervisningens innehåll centralt
Anna-Lena Godhe reflekterar över att det finns de som är negativa till digitaliseringen av skolan och som menar att det hade varit bättre att inte ha digitala verktyg alls i skolan:

– Ibland säljs digitala verktyg in som lösningen på skolans problem, men tekniken i sig löser ju inga problem utan det är hur den används som är det viktiga, och i vilket syfte, säger Anna-Lena Godhe. 

Hon menar att skolans utveckling i högre utsträckning behöver grunda sig på forskning om digitaliseringen i skolan och samhället. 

– Ofta kan man höra att det inte finns så mycket forskning inom området, men det finns faktiskt en hel del som vi också ger exempel på i vår bok, säger Anna-Lena Godhe.

Fallgropar och mervärden med digitala resurser
Möjligheterna med den digitala tekniken är spännande, men var finns fallgroparna för eleverna och pedagogerna? 

– Den digitala tekniken lockar och underlättar mycket i vår vardag. Det är roligt och motiverande att upptäcka nya appar och program som också kan få plats i skolans undervisning. Men som pedagog behöver jag samtidigt ha ett kritiskt perspektiv på digitalisering i samhället och vad det innebär för mig som medborgare: Hur påverkar sökmotorer när vi söker information, fake news, tolkning av visuella representationer av olika slag och så vidare, säger Sylvana Sofkova Hashemi. 

Mervärdet med digitala resurser
Hon poängterar att man behöver ställa sig frågor om mervärdet med att använda digitala resurser i sin undervisning. Att först definiera konkreta lärandemål och därefter tänka på vilka resurser (digitala eller andra) som är relevanta för just den specifika uppgiften eleverna ska jobba med. 

– Jag behöver dessutom tänka på hur jag bäddar för tekniken i klassrummet. I min forskning har jag kunnat visa på att just de omkringliggande faktorerna påverkar undervisningen: Vilka tekniska förutsättningar finns? Var ska undervisningen ske och när? Vilka är eleverna och vad har de för förkunskaper? Ger jag eleverna förutsättningar att faktiskt genomföra uppgiften? säger Sylvana Sofkova Hashemi.

Konkretisering av läroplanens skrivningar
Både Anna-Lena Godhe och Sylvana Sofkova Hashemi har i sin forskning tittat på skolans styrdokument när det gäller digital kompetens. 

– Det finns ganska mycket om digital kompetens i de inledande kapitlen av läroplanen, men hur detta sedan ska konkretiseras inom olika ämnen och årskurser är mer otydligt. 

Hon tycker att det är problematiskt att nästan ingenting har ändrats i kunskapskraven så att de tydligt pekar ut vilka kunskaper kring digital kompetens som eleverna ska få med sig.

– Förändringarna i läroplanerna försöker ju tydliggöra elevers digitala kompetens och vad skolans uppdrag är för att utveckla denna. Vår tanke med boken är att även blivande och verksamma lärare behöver digital kompetens för att kunna undervisa eleverna om detta, avslutar Anna-Lena Godhe. 

 

Nyfiken på Digital kompetens? 

Boken Digital kompetens för lärare har skrivits av tolv forskare, som är eller har varit en del av forskningsmiljön Lärande och IT vid Göteborgs universitet.

Redaktörer för boken är Anna-Lena Godhe, universitetslektor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet, och Sylvana Sofkova Hashemi, universitetslektor i ämnesdidaktik och docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot lärande och IT vid Göteborgs universitet.

Läs mer om Digital kompetens för lärare

02 Sep 2019