Gästskribent Jenny Nilsson Folke: Så kan vi underlätta övergångarna för nyanlända elever  

Allt fler skolor tar emot nyanlända elever. Vilka förutsättningar behövs för att bäst möta dessa elever som på kort tid genomgår flera övergångar inom det nya skolsystemet? Jenny Nilsson Folke, aktuell med boken Nyanländ i den svenska skolan, skriver i dag om hur skolan kan underlätta övergångarna för nyanlända elever.

Nyanlända elever genomgår ofta fler övergångar än andra elever – de har lämnat ett skolsystem för ett annat, och genomgår ofta också på kort tid flera övergångar inom det nya skolsystemet. Kanske tas de emot av en introduktionsenhet där deras tidigare kunskaper kartläggs eller så går de direkt till en förberedelseklass där de stannar en tid för att få basen i det svenska språket och språngbrädan vidare in i skolsystemet. I vissa fall går eleverna direkt ut i ordinarie klasser. Oavsett hur organiseringen ser ut finns det skäl att sätta nyanlända elevers övergångar i fokus – inte för att dessa elevers övergångar är väsensskilda från andras utan snarare för att nyanlända elever sätter ljuset på utmaningar i övergångar som många elever påverkas av och som det svenska skolsystemet skulle tjäna på att stärka. 

Parallellt stöd på modersmålet och på svenska
Forskning visar att just övergången från förberedelseklass till ordinarie klass utgör en kritisk fas i nyanlända elevers utbildning.  Vad är viktigt att tänka på när det gäller att stärka denna övergång och skapa förutsättningar för inkludering? En ganska vanlig (miss)uppfattning är att nyanlända elever till att börja med måste lära sig svenska och att de först därefter kan delta i ämnesundervisning.  Utgångspunkten behöver vara att elever har kunskaper med sig som de så snabbt som möjligt behöver få möjlighet att visa och vidareutvecklas i. Modersmålet är ett viktigt redskap som kan användas i kunskapsutvecklingen i olika ämnen och här är studiehandledaren en ovärderlig resurs. Studiehandledarna är ju ofta de som har bäst insikt i vilka kunskaper eleven besitter men som ännu inte kan uttryckas på svenska. 

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt ökar
Den andra delen av det parallella stöd som krävs för att övergången till ordinarie klass ska fungera bra är ett medvetet arbete kring ”ämnessvenska”. En undervisning som utgår från att eleverna både lär sig på sitt andraspråk och lär sig sitt andra språk och att anpassning krävs därefter. Alla lärare har ansvar för att ge elever möjlighet att utvecklas såväl ämnesspecifikt som i språk i allmänhet. Glädjande nog har satsning på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt skett på flera håll i landet.

Övergång i de starka ämnena 
Ett annat sätt att stärka övergången är att låta eleverna få gå ut i sina starkaste ämnen. När eleverna deltar i sina starka ämnen innebär övergången mindre förluster i tid för elever med god skolbakgrund och god ämnesprogression och övergången blir en mer positiv upplevelse för såväl elev som mottagande lärare. Det är även viktigt att övergången, när den än sker, planeras väl och att en ordentlig och genomtänkt överlämning sker mellan lärare. Som en elev så väl sammanfattade det när jag frågade vad som är viktigt att tänka på när det kommer en ny elev till den ordinarie klassen: ”att vara redo, veta vilken elev som ska komma och vad den eleven behöver”. 

Sociala bryggor viktiga
Det är viktigt att inte glömma de sociala bryggor som behöver skapas för att nyanlända elever ska bli inkluderade i sina ordinarie klasser. Vikten av social inkludering är de flesta medvetna om, men det är en aspekt som ofta är svår att omsätta i praktiken. En sådan enkel åtgärd som att arbeta medvetet med gruppindelning kan spela en viktig roll och att det finns någon som kan ta lite extra ansvar för den nyanlända eleven under den första tiden. 

Den elev jag är, var och vill bli
För de elever jag mött handlar mötet med skolan inte bara om den elev ”jag är” utan också den elev ”jag var” och ”vill bli”. Övergångarna – från såväl det gamla skolsystemet till det nya och från förberedelseklass till ordinarie klass – är genomsyrade av känslor och förhoppningar. Det kan handa om förhoppningar om social inkludering, önskan om nya lärmöjligheter, en ny identitet, eller en chans att komma i fas med omgivningen eller med sin drömda skolkarriär. I övergången vilar därmed en möjlighet och potential som det är viktigt att vi tar tillvara. 

Jenny Nilsson Folke

Läs mer om nya boken Nyanländ i den svenska skolan av Jenny Nilsson Folke