Gästskribent Maria Schedvin – Skolbibliotekets potential i skolans utvecklingsarbete

Hur kan vi använda skolbiblioteket för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens? Hur skapar vi en hållbar skolbiblioteksutveckling? Maria Schedvin, skolbiblioteksutvecklare i Malmö stad och aktuell med nya boken Hållbar skolbiblioteksutveckling, skriver om skolbibliotekets roll i skolans utvecklingsarbete. 

En solig och varm eftermiddag i augusti för drygt ett år sedan fick jag frågan om jag inte skulle vara intresserad av att skriva en bok om skolbibliotek för Gleerups. Jag tvekade. Vad hade jag att säga om skolbibliotek som inte redan var sagt? Vem skulle vara intresserad av att läsa det jag har att komma med? Och vad skulle det handla om för att kännas relevant? Jag tog tåget hem och funderade vidare. Såklart kunde jag inte släppa tankarna på vad en bok om skolbibliotek skulle handla om för att vara relevant idag. 

När skolbibliotekets förutsättningar skaver
I mina möten och erfarenheter från olika skolor har jag samlat på mig en massa skav. Skav som handlar om vilka förutsättningar som behövs för att skolbiblioteket på riktigt ska kunna vara en funktion som gör skillnad för eleverna. Skav som belyser skolbibliotekariers svårigheter i att bygga verksamheter som är hållbara i längden. Skav som visar rektorns förståelse eller brist på förutsättningar för förståelsen av uppdraget och den komplexa kompetensen som behövs i ett skolbibliotek. Och det var någonstans där i alla skaven som utgångspunkt jag började skriva. Jag trodde kanske inte att det skulle bli en bok där och då. Men jag ville försöka formulera mina tankar och erfarenheter kring de skolbiblioteksskav som är en del av både hinder och lösningar. Någon gång i ett mörkt och kylslaget januari kände jag plötsligt att det var en bok det höll på att bli. Och texten skulle visa sig handla om att skapa en hållbar skolbiblioteksutveckling, riktad till såväl rektorer som skolbibliotekarier. 

Aktuell utredning kring skolbibliotek 
Boken känns extra aktuell med tanke på att utredningen Stärkta skolbibliotek och läromedel släpper sitt delbetänkande i februari 2021. Vad det kommer leda till är i nuläget svårt att sia om, men allting pekar på att såväl skolbibliotekets funktion som bemanning kommer beröras och förstärkas i någon form. Det innebär att skolor måste se över sina verksamheter och fundera över hur skolbiblioteket används för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens kopplat till både funktion och kompetens.

Större förståelse kring skolbiblioteksuppdraget
Boken ska kunna användas direkt som ett verktyg för att utveckla och stötta skolbiblioteksverksamheten, oavsett vad utredningen kommer fram till. Varje kapitel följs av diskussionsfrågor som med fördel kan användas i utvecklingsgrupper med rektor, skolbibliotekarier och lärare. Jag vill bidra till att skapa större förståelse kring skolbiblioteksuppdraget och vilken roll skolbibliotekarien kan spela på en skola för att stärka såväl den språkliga förmågan som den digitala kompetensen. Men jag vill också ge rektorer och andra beslutsfattare redskap och förståelse för att kunna driva och utveckla skolbiblioteksverksamheter på såväl kommunal som skolnivå. De stora skillnader som råder på skolbibliotek i fråga om bland annat bemanning, kompetens, anslag, status och förutsättningar för samarbete med personal på skolan är bara några delar som blottlägger problematiken kring likvärdighet. 

Hållbar skolbiblioteksutveckling 
Nu är det mörka november och jag ser fram emot att äntligen hålla den färdiga boken i min hand. Men färdigt blir det ju aldrig i skolbiblioteket. En hållbar skolbiblioteksverksamhet är den som hela tiden utvecklas tillsammans med skolans mål och verksamhet. Som tar avstamp i elevernas lärande och stöttar. För det är ju eleverna som är allt det handlar om.

Maria Schedvin